BESKÄRNINGSRÅD FÖR FRUKTTRÄD

Varför skall träden beskäras?

Beskärningen syftar till att ge trädet en stadig och förgrenad krona. Ett väl uppbyggt träd ger rik fruktsättning och fläks inte så lätt sönder av blåst och andra påfrestningar. Ett träd som inte beskurits blir snart risigt och ger inte så mycket frukt. 

När görs beskärning

JAS står i beskärningssammanhang för månaderna juli, augusti och september. På kort tid har benämningen ställt många gamla begrepp och föreställningar om beskärning på ända. För bara 20–25 år sedan var det i stort sett vårvintern som gällde vid nästan all beskärning, med några få undantag. Men forskning och praktiska försök har visat att så gott som alla vedartade träd och buskar mår mycket bättre av att beskäras på sensommaren och hösten – alltså under JAS-månaderna. Då är det fortfarande full fart på tillväxten och såren efter beskärningen läker snabbt ihop.
Kan man göra beskärningen själv?
Det kan man. De flesta tror att trädbeskärning är mycket svårt, men åtminstone de tre första årens beskärning klarar man med några grundläggande råd och en portion sunt förnuft. De första tre årens beskärning är viktigast för trädets framtida utveckling.

Traditionell beskärning

En viktig anledning till att den mesta yrkesmässiga beskärningen tidigare skedde på vintern och vårvintern var att trädgårdsmästarna då hade gott om tid för beskärning, men för växterna var det inte optimalt. Bästa beskärningstid är som sagt sommar och tidig höst. Men – om man absolut vill beskära på förvåren så går det oftast bra. Fruktträd som äpple och päron tål vårbeskärning, och på våren när träden är avlövade kan det ibland vara lättare att göra en grövre gallring av trädkronan eftersom trädets grenar och struktur är mer synlig utan löv. Fruktträd som alltid bör JAS-beskäras är Körsbär, Plommon, Mullbär och Valnöt.

Första årets beskärning

Den första beskärningen kan vara gjord i Gardencentret. Om inte, klipp först bort den gren som sitter närmast toppskottet (efterledsskottet). Välj därefter ut tre allsidigt riktade grenar (krongrenar) och toppa in dem så att ungefär 1/3 av grenarna är kvar. Därefter klipps toppskottet av så att det blir ca 20 cm längre än krongrenarna. Övriga skott klipps av intill stammen. Lägg alltid snittet ovanför en utåtriktad knopp så att det nya skottet växer utåt och inte in mot stammen. OBS! Vid första beskärningen lämnas krongrenarna på plommon och sötkörsbär något längre. I fortsättningen skall dessa endast beskäras om de blir för täta. Surkörsbär skall inte beskäras.

Andra årets beskärning

Toppskottet och krongrenarna skärs in på samma sätt som första året. De årsskott som kommit fram utefter grenarna klipps av ovanför tredje eller fjärde ögat. Dessa korta skott skall bilda fruktved.

Tredje årets beskärning

Toppen och krongrenarna skärs in något. Man lämnar något mera av grenarna än vid andra beskärningen. Övriga årsskott klipps av över tredje-fjärde ögat. Om flera skott växt fram från samma ställe klipper man bort de yttersta och låter endast de innersta vara kvar. Nu är det också dags att se ut tilläggsgrenar till krongrenarna, dvs sidoriktade grenar som ska fylla ut tomrummet mellan krongrenarna. Om toppen har växt kraftigt kan man också låta ytterligare en grenvåning växa fram 70-80 cm ovanför de gamla krongrenarna.

Fortsatt beskärning

Beskärningen som vi har beskrivit är relativt lika för de flesta träd. När träden blir äldre måste också beskärningen anpassas till varje enskilt träd. Vill du läsa vidare om beskärning hittar du anvisningar i specialhandböcker om beskärning.